Himla skit! När något förändras i mitt liv eller jag börjar med något nytt som ett jobb/praktik/förhållande etc så brukar jag oftast freaka ur efter sisådär 2 veckor. Så har det alltid varit med mig, jag får en 2 veckors kris helt enkelt. Det slår aldrig fel, inte heller denna gång. Förändring nr 1- Jag har slutat jobba och har ultramycket mer tid att tänka och fundera på saker. Förändring nr 2 - Jag ska bli mamma. Herremingud hur ska det gå?? Förändring nr 3 - Jag ska vara mammaledig, kommer jag att bli galen och klättra på väggarna av att vara hemma med en bebis??
I min hjärna snurrar ungefär det här :
Kristina, Ta dig ur det här nu fort som attan. Fast det går ju inte. SKIT! Ta mig härifrån bara. Jag vill på semester från mig själv helst. Jag skulle verkligen behöva en riktig fylla NU! Jag vill ju göra karriär och va tusan har jag gjort hittils i mitt liv?? Det här är ju ett himla skämt. Ska jag stå och byta blöjor nu och mixa barnmat?? Tänk om jag suger på att vara mamma och tycker det är skittråkigt och jobbigt!! Ja ni hör ju!!! KRIS, PANIK! Det här tar liksom över hela mig i ca 2 dagar, sen brukar det släppa och jag blir mitt vanliga ganska bekymmerslösa jag igen.
Men just nu måste jag andas..Andas...
Är jag ensam?? Eller freakar ni också ur när nya saker händer?