Åh fy säger jag bara... Även jag åkte på magsjukan. Det värsta, värsta jag vet. Så det var liksom kört för min del. Johans mamma fick komma och rädda oss. Fattar ni hur snällt det är!!? Det är ju som att gå in i lejonhålan, man får nästan en garanti på att man själv kommer hänga över porslinsguden. Men det verkar som att det var en snabbt övergående grej nu har vi bara feber.. Och jag lyckades faktiskt titta på mästerkocken och fina Josefina. Vincents farmor är kvar så jag ska få sova. Hörs sen..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar