Vikt.

Jag har suttit här och surfat runt på lite bloggar som jag alltid läser och kom in på några tjejers bloggar där vikt, ideal och kurvig vs skinny diskuterades. Jag som älskar att läsa debatterande inlägg och vikt tycker jag är ett intressant ämne fastnade såklart. Just dessa handlade delvis om Elin Klings vikt och om hon är en bra förebild för unga tjejer när hon är så smal. Jag tycker alltid det är lika intressant att läsa om sånt här för att alla människor vare sig man är smal eller kurvig påverkas av andras åsikter och vi har svårt att förstå varandra när det gäller vikt.

Här kommer lite om mina vikt tankar..Love it or hate it.

Jag tänker på min vikt flera gånger om dagen, det är inte tankar som behöver vara negativa men det rör min kropp och mitt utseende, och jag tror att det är så för många tjejer.
Jag är ganska normalviktig idag men har några kilon som jag gärna skulle bli av med. Jag tänker inte hymla om att jag vill vara smal, det har alltid varit min dröm! Men jag älskar mat också och skulle aldrig kunna sluta äta för att bli en pinne, jag skulle aldrig svälta mig själv, det är inte värt det i mina ögon MEN jag skulle ljuga om jag säger att jag inte vill ha typ Carmen Electras kropp. Jag önskar varje dag att jag hade det jag anser vara en drömkropp. Tragiskt?..jag vet inte. Allt med utseende är helt klart en balansgång i den här världen
.
Och det har tagit mig väldigt lång tid att gilla mig själv. Jag HATADE mig själv för några år sedan. Min vikt var det första jag tänkte på när jag vaknade och sista jag tänkte på när jag somnade och under hela dagen var det ett ständigt återkommande stressmoment. Jag vägde 10 kg mer på den tiden, jag bodde i stockholm och gick en scenskola. Det var otroligt svårt för mig att stå i centrum på en scen då för jag tänkte bara på att jag var för tjock. Jag hade svårt att ha förhållanden för jag kunde inte slappna av och trodde verkligen inte på killar när dom sa att jag va vacker. Jag hade otroligt dåligt självförtroende och låg självkänsla och var inte nöjd med mig själv nånstans pga min vikt. Jag önskar ingen människa att må som jag gjorde då, för det va inte kul. Jag drack alldeles för mycket alkohol för att döva saker och det hjälpte ju inte direkt. Jag kände mig maktlös av att jag inte orkade göra någonting åt mig själv.
Då hade jag ett väldigt konstigt förhållande till mat och fick skulkänslor vad jag än åt. det var verkligen inte bra. När jag flyttade från Stockholm tog tag i mig själv och gick ner 10 kg. det var det bästa jag gjort kan jag säga. Sakta började även jag förändras i huvudet när jag insåg att det är viktigt att röra på sig och äta hyfsat nyttigt för att må bra. För kost påverkar psyket och inte bara kroppens utseende. Därför tycker jag att man ska försöka äta nyttigt och träna.
Jag mådde bra av att gå ner onödiga kilon..Jädrigt bra!Min självkänsla blev väldigt mycket bättre och jag började älska att röra på mig och träna. Och jag skulle må skitbra om jag lyckades gå ner de 5 sista kilona som jag vill bli av med. Jag stödjer absolut inte folk som svälter sig, jag tycker det är hemskt och man förstör sin kropp på det viset. Men en människa som tränar, kämpar, lägger tid energi och pengar på att se bättre ut tycker jag verkligen ska få göra det utan att få skit för det. Sålänge saker och ting inte går till överdrift så kan man väl få förbättra sig om det nu är smal och vältränad man vill vara.

Jag skriver såhär för att jag är så trött på är allt hymmel om att man måste vara nöjd som man är och hit och dit, Måste man verkigen vara det?nej det måste man banne mig inte vara enligt mig!Sen tycker jag verkligen inte att man ska tjata om att allt man är missnöjd med för det hjälper inte heller och ingen vill lyssna på det i längden, där måste jag iallafall skärpa mig och inte klanka ner på mig själv så hårt. Men jag vill förbättra mitt utseende och kommer att göra det livet ut.
Jag tycker inte man ska behöva gå flera år och vara missnöjd med något för att sen en vacker dag vakna upp och acceptera att this is as good as it gets. Sen ska man kanske inte ta drastiska beslut angående sitt utseende när man är 15 år. Men nu skriver jag som sagt utifrån mig själv och min ålder.
Det är inte fel att vilja gå ner i vikt och bli smalare, det är inte fel att vilja vara kurvig eller gå upp i vikt. Det är inte fel att vilja ha större bröst eller mindre, det är inte fel att träna för att du vill bli en snyggare version av dig själv. Det är heller inte fel att vara nöjd med sig själv precis som man är oavsett storlek. Men jag vill inte bli tvingad att vara nöjd.
Man får kämpa för vad det än är man vill uppnå här i livet.
Och jag tänker göra vad jag kan för att förbättra det gud gett mig och ser inget fel i det.

Det är väldigt svårt att skriva om detta ämne och det är svårt att få fram exakt vad man menar..men det är bara att fråga eller ryta ifrån :)