ALLA DESSA TANKAR

Det är lite tungt nu. Jag blir deppig av att solen skiner och önskar att det vore mulet. Jag orkar inte uppskatta den längre. Jag oroar mig för saker. Allt från ekonomi till vad jag ska bli när jag blir stor dvs efter min mammaledighet är slut. Hur kommer kroppen att se ut sen. Nu orkar jag inte ens tänka på det. 

Jag undrar varför man blir såhär i slutet. Det är ju nu man verkligen skulle behöva en energiboost utan dess like. Min värsta känsla har alltid varit att vara deppig i solsken. Det är så motsägelsefullt på något sätt. Jag funderar på tro, framtid, hur jag vill att mina barn ska växa upp. Vilka värderingar jag vill ge dom. Tänker på namn. Vi har fortfarande inte bestämt vad lillen ska heta. 

Det är många känslor jag har just nu som jag inte riktigt vet om de är verkliga eller om det är just hormoner som spökar, som till exempel att jag inte alls trivs där vi bor för tillfället. Den känslan har kommit och gått, men så har jag ju varit gravid hela tiden vi bott här också. Men jag vill ha natur runtomkring mig, inte betong. Jag vill skapa saker. Göra saker för andra. Proppfullt i hjärnan. Därför är det skönt att ha en blogg, så man kan skriva ner sina tankar.