HELGENS GALENSKAPER

Inledde helgen med maratonsnack på Plock med Jossan och Frida. Var så mysigt. Älskade vänner.
Kom hem och somnade som en klubbad säl för att sedan vakna ungefär varannan timme hela natten, för att lille hjärtat därinne använder min urinblåsa som kudde. Idag jobbar Johan några timmar och morgonen startade med ett uselt humör på mig som sovit dåligt och Vincent var lite all over the place och ramlade och slog sig kanske 5 gånger under loppet av 10 minuter, Puh! Jag fick ett utbrott på stackars Johan som inte hade gjort något alls för att förtjäna det och fick skicka ett skamset förlåt sms efter att han åkt, men det bästa var att då fick jag en kärleksförklaring tillbaka som gjorde mig alldeles tårögd. Så med nya krafter så tog jag och Vincent hans fyrhjuling och gick ut. Vi gick på en alldeles för lång promenad och Vincent ville köra överallt utom där han fick. Jag försökte ju mest rädda livet på honom hela tiden eftersom cyklister i den här staden oftast bara cyklar på oavsett om en liten knatte har råkat komma på lite fel sida av gångvägen. Men till slut så hajade han vilken sida som var rätt med hjälp av en för ovanllighetens skull supersnäll gubbe och sen tyckte han att fyrhjulingen gjort sitt så då sa han, mamma bära, och klev av. Jo man tackar. Vi gick till en lekpark i Svartbäcken och träffade på en trevlig farfar med barnbarn som bjöd Vincent på bulle. Gulligt gjort. Sedan skulle vi ta oss hela vägen hem igen. Ni som har barn vet ju hur det blir när de börjar närma sig sovtid. Så vi testade det mesta för att komma FRAMÅT. Annars stannar barn väldigt gärna och ofta och pillar på nån gren eller så vill de helt enkelt bara gå åt helt fel håll. Jag puttade på Vincent när han satt på fyrhjuligen, sen skulle han köra själv, tröttna efter tre sparktag. Sen gå. Sen inte gå. Och då skulle mamma bära. Så det hela slutade med att jag fick bära Vincent och fyrhjulingen sista biten hem. Det är vad vi hunnit med hittills denna helgförmiddag :) Nu sover han lilla hjärtat och jag ska lägga mig på soffan och invänta värkarna. Haha. Det känns typ så efter det där träningspasset.