DET HAR KOMMIT EN LITEN NOAH

Den 17 September klockan 18:52 så kom han till världen. Vår fantastiskt vackra son som fått namnet Noah. Han vägde 3710g och är 53cm lång. Det är ganska så exakt en vecka sedan idag. Och det är helt otroligt att det där lilla livet som är så fullt av vilja och liv har legat i min mage hela tiden. Helt perfekt. Samma dag som Noah föddes så dog Kristian Gidlund. En person vars blogg jag har följt under min graviditet där han skrivit otroligt vackra texter om sin kamp mot cancer. Därför tog hans död tag i mig lite extra tror jag. Som alltid när en ung människa dör. Vet inte vad jag vill säga med det men på något sätt så får det mig att uppskatta varje dag med min lilla familj ännu mer. Jag är tacksam helt enkelt.

V 39

Snart är det dags. Jag längtar och fasar. Den här graviditeten har gått både snabbt och långsamt och nu när den snart är slut så känns det konstigt. Man har ju vant sig vid det här tillståndet. Man har accepterat att livet är rätt tråkigt för tillfället, att vara trött, att inte kunna röra sig ordentligt, att det trycker och gör ont lite här och där, att man kissar 100 ggr per dag, att maten inte får plats i magen, osv. Listan kan ju göras längre. Jag kommer ihåg hur det kändes förra gången när Vincent hade gjort entré i världen. Det kändes som att jag fick livet tillbaka. Det låter kanske dramatiskt men för mig var det så. Jag hör inte till den skaran som gillar att vara gravid. Jag tycker det är skitjobbigt rent ut sagt!! Men helt klart värt det med tanke på vad man får såklart! (så har vi det utrett). Men jag kommer aldrig skriva under på att jag tycker att det är härligt. Det enda som jag kommer sakna, som jag även gjorde efter förra gången är när bebisen drar sina små fossingar längs med magväggen. Den känslan är speciell och mysig. Tänk, när jag blev gravid så var det vinter. Helt sjukt.

Ledsen för dålig uppdatering. Det beror inte på att det kommit en bebis. Utan på andra saker.
Saker som man inte vill behöva tänka på och ta tag i när en bebis är påväg. När man ska bli tvåbarnsmamma. Allt löser sig men ibland är livet inte lätt alltså.

I HELGEN

Såhär såg min första övningskörning ut. Skitsnyggt parkerat om ni frågar mig. Haha!

Åt brunch på Radisson med fina tjejer. Och vilken brunch.

Efterrättsbordet var ju inte att leka med. 

Jag rullade därifrån. 

SLUTA KRIGA

Tänk om man med ett magiskt trollspö kunde ruska om världens alla länder och ledare. Kasta lite förtrollad sand på dem och få dem att bry sig om och älska sin nästa istället för att döda. Oftast handlar det om religon och jag är så i grunden trött på att människor dödar varandra för att man inte tror på samma sak. Allt som sker som är så fruktansvärt omänskligt och inhumant får mitt hjärta att gå i bitar. Men när är det nog? Ska man möta krig med krig? Jag vet inte, jag ställer mig frågan.
Jag lider så otroligt med alla de oskyldiga människorna i Syrien som inte alls vill vara en del av något krig. Jag läser artikel efter artikel om hur vidrigt vi människor beter oss mot varandra. Var är respekten för livet? Vi har fått ett var att förvalta och leva. Ska vi kriga bort det? Ska vi använda det för att kämpa emot varandra? Vi behöver alla göra vad vi kan för att sprida mer kärlek. Jag tänker börja idag.

PYSSEL

Tänkte försöka pyssla ihop ett litet hus till Vincent av pappkartonger. Kan gå hur som helst för jag har ju aldrig gjort det förut! Men blir det bra så får ni se, annars så nämns det inte igen, hehe.
Igår fick min fina Malin en liten Ines. Eller egentligen i förrgår kväll, och nu längtar jag så mycket efter min egen bebis så jag blir alldeles tokig. Jag undrar hur han kommer att se ut. I mitt huvud så tänker jag att det är en liten mini Vincent som kommer ut igen, men, tänk om han är lite mer lik mig? Vi får väl se.

DAGEN

Idag har jag hängt med de här Underbara människorna plus Lindha som inte är med på bilden. 

De är mina musketörer kan man säga. 

Man älskar dem helt enkelt.

2 DAGAR AV SAMMANDRAGNINGAR

Är precis vad jag har haft. Det har varit konstant, non stop, hela tiden. Ganska jobbigt faktiskt, för det känns som att gå runt med en väldigt uppumpad fotboll på magen som dessutom spänner. Det släpper inte ens när jag vilar. Men jag antar att det är normalt, som allt annat när man är gravid. Det gör en ganska trött iallafall.

ALLA DESSA TANKAR

Det är lite tungt nu. Jag blir deppig av att solen skiner och önskar att det vore mulet. Jag orkar inte uppskatta den längre. Jag oroar mig för saker. Allt från ekonomi till vad jag ska bli när jag blir stor dvs efter min mammaledighet är slut. Hur kommer kroppen att se ut sen. Nu orkar jag inte ens tänka på det. 

Jag undrar varför man blir såhär i slutet. Det är ju nu man verkligen skulle behöva en energiboost utan dess like. Min värsta känsla har alltid varit att vara deppig i solsken. Det är så motsägelsefullt på något sätt. Jag funderar på tro, framtid, hur jag vill att mina barn ska växa upp. Vilka värderingar jag vill ge dom. Tänker på namn. Vi har fortfarande inte bestämt vad lillen ska heta. 

Det är många känslor jag har just nu som jag inte riktigt vet om de är verkliga eller om det är just hormoner som spökar, som till exempel att jag inte alls trivs där vi bor för tillfället. Den känslan har kommit och gått, men så har jag ju varit gravid hela tiden vi bott här också. Men jag vill ha natur runtomkring mig, inte betong. Jag vill skapa saker. Göra saker för andra. Proppfullt i hjärnan. Därför är det skönt att ha en blogg, så man kan skriva ner sina tankar. 

HÖSTLÖFTEN

Jag måste bli bättre på min egen stad. Jag är faktiskt otroligt dåligt uppdaterad på vad som händer i Uppsala. Och nu menar jag inte på klubbar och sånt, mitt fokus ligger inte riktigt där för tillfället. Utan mer olika händelser och events, som det som tydligen ägde rum i Botaniska i Lördags. Det var nån typ av farmers market, där det såldes grönsaker och blommor och lite allt möjligt. Det fick jag reda på idag :/ Sedan brukar det ju ibland vara roliga gårdsloppisar på gårdar inne i stan och sånt och andra marknader. Konserter ska vi inte ens prata om. Där är det katastrof. Jag får alltid reda på i efterhand att en artist jag jättegärna velat se spelat typ dagen innan. Story of my life. Jag måste bli bättre på att ha lite koll. Det var för övrigt ingen magsjuka som Vincent hade. Vet faktiskt inte vad det var. Han har varit lite febrig idag men inte så farligt. Skönt!

SJUKA

Vincent blev febrig och hängig när vi var och hälsade på hans låtsas mormor nu på eftermiddagen. Pang så var han jättedålig. Han somnade i soffan och sen vaknade han och då såg vi på honom att något inte stämde och vips så kaskadspydde han. Stackars liten. Nu sitter vi hemma i soffan. Ni får ju gärna hålla tummarna för att det inte är magsjuka. Hoppas verkligen inte att det är det, utan bara hög feber.

HELGENS GALENSKAPER

Inledde helgen med maratonsnack på Plock med Jossan och Frida. Var så mysigt. Älskade vänner.
Kom hem och somnade som en klubbad säl för att sedan vakna ungefär varannan timme hela natten, för att lille hjärtat därinne använder min urinblåsa som kudde. Idag jobbar Johan några timmar och morgonen startade med ett uselt humör på mig som sovit dåligt och Vincent var lite all over the place och ramlade och slog sig kanske 5 gånger under loppet av 10 minuter, Puh! Jag fick ett utbrott på stackars Johan som inte hade gjort något alls för att förtjäna det och fick skicka ett skamset förlåt sms efter att han åkt, men det bästa var att då fick jag en kärleksförklaring tillbaka som gjorde mig alldeles tårögd. Så med nya krafter så tog jag och Vincent hans fyrhjuling och gick ut. Vi gick på en alldeles för lång promenad och Vincent ville köra överallt utom där han fick. Jag försökte ju mest rädda livet på honom hela tiden eftersom cyklister i den här staden oftast bara cyklar på oavsett om en liten knatte har råkat komma på lite fel sida av gångvägen. Men till slut så hajade han vilken sida som var rätt med hjälp av en för ovanllighetens skull supersnäll gubbe och sen tyckte han att fyrhjulingen gjort sitt så då sa han, mamma bära, och klev av. Jo man tackar. Vi gick till en lekpark i Svartbäcken och träffade på en trevlig farfar med barnbarn som bjöd Vincent på bulle. Gulligt gjort. Sedan skulle vi ta oss hela vägen hem igen. Ni som har barn vet ju hur det blir när de börjar närma sig sovtid. Så vi testade det mesta för att komma FRAMÅT. Annars stannar barn väldigt gärna och ofta och pillar på nån gren eller så vill de helt enkelt bara gå åt helt fel håll. Jag puttade på Vincent när han satt på fyrhjuligen, sen skulle han köra själv, tröttna efter tre sparktag. Sen gå. Sen inte gå. Och då skulle mamma bära. Så det hela slutade med att jag fick bära Vincent och fyrhjulingen sista biten hem. Det är vad vi hunnit med hittills denna helgförmiddag :) Nu sover han lilla hjärtat och jag ska lägga mig på soffan och invänta värkarna. Haha. Det känns typ så efter det där träningspasset.

28 DAGAR

Kvar enligt min app. Har jag tur så är det lite mindre. Han känns väldigt färdig därinne iallafall. Ligger långt ner och pressar så ibland känns det faktiskt som att han skulle kunna få för sig att sätta igång alltihop. Ja, jag vet, det är lite önsketänkande från min sida. Men vi har nu kommit till perioden jag ogillar absolut mest. Den när man inte längre kan röra sig normalt. Magen är för stor och när bebisen rör sig så känns det som att han ska gräva sig ur skinnet. Råkar jag hamna på rygg av någon anledning, i sömnen eller hos barnmorskan när de ska mäta magen så blir jag alldeles yr. I soffan måste jag ha typ 4 kuddar bakom ryggen för att det ska vara bekvämt att sitta, osv osv... 

Och sen så längtar jag efter att få ta en fredagspromenad till saluhallen och köpa massor med olika ostar och göra världens största ostbricka och dricka ett gott vin till. När jag tänker på det så känns hösten vääldigt välkommen. 

HELLO HUNTER

Höstköp. Redan favoriter.

DEN OMGJORDA STOLEN

Före och Efter. Jag är nöjd.

ÖVERRASKAD

Jag trodde jag skulle på en middag igår kväll med lite kompisar hemma hos Hanna. Men när jag kom dit så var det en babyshower för mig. Blev otroligt överraskad. Tusen tack fina ni som var där och gjorde kvällen så rolig och härlig för en trött höggravid människa. Kommer att leva på det här länge. Jag fick så fina presenter också.

 Så fint!

 Hur fin Diaper Cake!!?

Gullig skjorta. Min lilleman kommer vara råtrendig i höst. 

 Gulligaste smådjuren som man kan gömma i varandra som ryska dockorna. 

Ett helt kit med produkter till moi och små skor till lilleman.

 Världens sötaste ugglebyxor med tillhörande mössa som min kompis Madeleine har sytt själv!!!

Helt otroligt duktig.

 Och sist men inte minst, den här snygga förvaringskorgen från Urban Collection

Ett JÄTTE stort tack igen för alla fina saker. 

RÖJER

Jag röjer runt här hemma. Möblerar om för att få allt att flyta bättre med dagsordningen. Försöker tänka smart förvaring. Inte så lätt alla gånger. Just nu är sovrummet kaos. Måste få det att funka med spjälsäng  och allt. Jag har för mycket kläder. Jag skulle behöva rensa och sen sälja på loppis eller ge bort. Det projektet får jag ta en annan dag. Jag har smygslipat lite på mitt skåp som jag fick hemlevererat igår av min bästa karl. Det får stå på sin plats nu även om det inte är färdigt och det passar in så bra. Kommer bli fantastiskt när det är målat. Idag har jag även varit hos Barnmorskan och bebisen mår bra. Skönt. Sitter och vilar min rygg i soffan och ska snart hämta Mini. Jag måste bara säga hur otroligt nöjd jag är med hans förskola. Den ligger långt bort från oss men jag vill verkligen inte byta för han trivs så bra och fröknarna är toppen. Dom är så himla kreativa också med barnen så Vincent blir alldeles överlycklig när han kommer dit. De får måla ute, leka med vatten och allt möjligt kul. 

På tal om förvaring så skulle jag gärna lägga vantarna på dom här boxarna från Urban Collection.

Och två av dessa som man sätter på taklampor för att gömma sladden i uppe vid taket. 

Så fina.

SKÅP SHOPPING

Idag när jag lämnat Vincent på dagis så tog jag en sväng förbi Röda Korset Kupan. Och vad stod där och ropade mitt namn om inte ett fint skåp. Det är väldigt slitet och färgen är ju inte riktigt min kopp te, men det ska ju självklart göras om. Jag hoppas att Johan hinner hämta det idag.

Sjukt dålig Iphone bild, men jag tror det kan bli väldigt fint när jag väl är klar med det. 

VAD GÖR JAG?

Jo det ska jag tala om. Sitter och äter smågodis. Finns det i skåpet måste man ju äta upp eller hur!? Jag som senast igår var otroligt äcklad av mig själv och det enorma sockerintag jag har lyckats konsumera den här helgen. Glömt idag tydligen. Vi var barnvakt åt min fina Jossans Leia i Lördags och självklart skulle barnen ha Lördagsmys, därav denna sockerchock. Lilleman sover och Johan är ledig idag för han ska jobba på Lördag = Dåligt men ganska skönt att slippa vara ensam med min måndagsångest.
Och vet vad jag gjort idag?? Gjort syntest och skickat in alla övningskörningspapper!!! CHECK!
Och handledarkursen är ju avklarad och avgiften inbetald så snart, myycket snart så ser ni mig raceande på gatorna, eller host host, en parkering kanske på sin höjd. Nu mår jag illa igen. Så fort jag ätit något idag så vill jag bara gå och spy. Det får inte plats något i min magsäck längre. Tänk om det är en stor bebis igen..nu blir jag nervös.
Annars sitter jag och drömmer om vilka höstköp jag ska göra i år. Brukar aldrig planera sånt men i år så tycker jag av nån anledning att det är roligt.
Stövlar, väska, jacka av specifika märken är det jag kollar på för tillfället.
Sorry att det är dåligt på bildfronten. Orkar inte riktigt just nu. Ska se om jag kan synka mobilen igen till blogger. Tog bort den funktionen när jag trodde att jag lagt ner. Puss!

TRÖTT OCH LESS

Kan det vara klart snart!??
Jag vill inte klaga men jag är så less på att vara gravid nu alltså. Inga kläder passar längre och jag är så sjukt osugen på att gå och shoppa stora tält. Jag vill bara köpa höstkläder i min vanliga storlek.
Jag längtar tills jag kan vända mig i sängen igen utan att det gör ont och sova på mage. Och träna, det längtar jag också efter. Och alla dessa hormoner som gör en lite galen. Ena stunden glad, andra ledsen, tredje deppig. Upp och ner som en himla berg och dalbana.
Var på handledarkurs igår. Jag måste ju ta det där körkortet nångång. Det känns ju ungefär som att bestiga mount everest men jag ska klara det. Det var mycket som hade tillkommit från när min kära karl tog sitt körkort för mååånga år sen, haha. Nu kan man ju bli kuggad om man inte kör miljövänligt. Jag är helt med på det men det kändes som att inte bara ska man kunna det där med koppling och växlar och släppa och gasa utan dessutom hur man gör det miljövänligt. Gaah! Bara att plugga på...

TIDEN GÅR SÅ FORT

 Väldigt höggravid med Vincent.

 Minsta lilla bebis. Bara nån vecka gammal.

Misslyckad familjebild men den är iallafall full med kärlek. Vincents 1-årsdag <3 div="">

MAYBE BABY

Funderar på vad jag ska önska mig i förlossningspresent. Jag har gått in i något mode av total depp. Kanske är vädret och att man är rätt trött och utmattad eller något. Men då tänkte jag pigga upp mig själv med att boka in lite roliga höstplaner och fundera på vad jag ska hinta om att jag vill ha när jag fått barn. Tror det var den där lilla incidenten igår som tog musten ur mig. Man försöker göra allt rätt och vara trevlig mot allt och alla ( fast man kanske inte alltid orkar) och inte visa att man är jätte trött för sin son som gärna vill att man leker med honom 24/7. Försöker få hemmet att funka med tvätt, mat och städ och då när man är mitt uppe i det och redan på bristningsgränsen så klarar man inte av människor som bara är ute efter att förstöra. Ego människor, som skiter fullständigt i andra och har noll empati.
Nu har jag ältat det nog och ska inte göra det mer men jag kände mig så extremt kränkt igår.
Hur som helst, jag ska fokusera på annat som gör mig glad nu istället. Ytliga ting (hehe).
Är på jakt efter en stol/fåtölj till vardagsrummet. Ska leta vidare efter en. Sen måste jag klippa mig också. Funderar på en halvlugg igen som jag hade förut..kanske. Kan aldrig bestämma mig där vilket oftast resulterar i att den är halvlång, eftersom jag klipper den och genast låter den växa ut. Vi får se. Maybe, maybe. Trevlig Lördag på er.

Såhär såg jag ut kring årsskiftet 11/12.

Älskar det ändå. Klippt av duktiga Josefin.

Vad säger ni klipp eller inte?

OTREVLIGA GUBBAR!

Jag träffade just den otrevligaste mannen (gubben) som någonsin existerat tror jag. Ibland undrar jag verkligen var människors oprovocerade ilska kommer ifrån som dom tar ut på människor som verkligen inte förtjänar det. Usch! Vidrigt är vad det är. Jag blir alldeles matt faktiskt. Man får ju verkligen inte hopp om mänskligheten och människor medkänsla och solidaritet när man träffar den där typen. Och oftast, nu generaliserar jag, men de jag råkat ut för är oftast gubbar i 50-60 års åldern. Kan dra historien sen. Herregud.

PÅ EN BABYSHOWER

 Hahaha! Den här bilden är så rolig. Man ser så rolig ut i slutet när man är gravid, allt är liksom svullet på nåt sätt. Jag tycker det är så konstigt att se bilder på mig själv med en mage. Jag hajar till varje gång. 

Här är jag iallafall på min kompis Hannas babyshower och håller i Rebeckas lilla Chanel. Jag hade även försökt mig på nån ny typ av frisyr.. inte helt lyckat. 

Bilder snodda från fina Becca som hade gjort så himla fint i sitt helt perfekta hem.

FYND

Vincent den lille stackarn har fått dras med sin fula Ikea barnstol alldeles för länge. Ni vet den där i plast med ett bord framför. Jag har bara strö kollat efter en ny på både blocket och i affärerna och häromdagen så snubblade jag typ bokstavligen över den här urfina stolen. Agam från Ikea. Den finns inte i deras sortiment längre och de jag har hittat på blocket har legat mellan 300-500 kr! Jag gav ynka 50! Ett fynd eller vad. Tycker den är så fin. Ryggstödet var lite löst men eftersom jag har en händig karl så var det fixat på 10 minuter. Hittade även en ny bebisstol som var så fin. Håller på och slipar den nu. Så färdigt reslutat kommer sen.

 Fina Agam!

Snart är även den här i hamn.

AURORA

Mycket besök på olika instanser nu. Idag har jag varit på Aurora samtal. Det var väl inget jag direkt kände att jag behövde, meeen eftersom jag kommer att få en planerad igångsättning this time around så tyckte läkaren att jag skulle gå och prata ut om min förra förlossning och rädslorna inför den kommande. Och, det var faktiskt väldigt skönt så här med facit i hand. Att bara få sitta och prata om allt med en utbildad barnmorska och fråga precis vad jag ville och dessutom få en massa pepp gjorde faktiskt underverk med mina nerver. Jag fick lite uppgifter av henne som jag ska "öva" på och hon fick in i mitt huvud hur viktigt det är att man har en strategi när man ska föda barn. Sen det där med tankarna, man måste fokusera på det positiva. Alltid lättare att göra det motsatta. Jag kände mig iallafall lättad när jag gick därifrån. Ungefär samma känsla som när jag träffade läkaren som lovade mig en planerad igångsättning den här gången. Jag är så lycklig att jag slipper gå över tiden. Den 9 September ska jag på min första koll. Helt plötsligt känns det som att tiden rasar iväg. Hjälp!

BARNMORSKAN

Idag när jag var hos barnmorskan så sa hon att lilleplutt har fixerat sig nu. Det kan förklara varför jag har haft så jäkla ont neråt. Jag har trott att det varit foglossning men då kanske det inte är det iallafall. Hoppas hoppas. Hon sa även att magen sjunkit. Jag har inte märkt det alls nästan, förutom att det blivit lite lättare att andas. Åh inte långt kvar nu. Jag längtar så jag blir galen. Var på en babyshower i Söndags som även innehöll några små bebisar som jag fick gosa med och det kändes så sjukt att snart så håller man i en liten skrutt som är ens egen.

BÄNKEN

Jag glömde såklart att fota bänkens ursprungsskick. Den var inte fin. Tänk er en mörkare lite gulare träyta. Första bilderna är alltså efter att vi slipat den ordentligt.

 Den slipade ytan. Den blev väldigt ljus efter slipningen.

Et Voila!! Det färdiga vit betsade resultatet.

Nu återstår en dyna med något härligt tyg och ev några kuddar.

Jag gillar den. Min lilla bänk.

VINCENT JOHAN EKMAN

Jag tänker att jag vill filma dig mer, för att minnas alla stunder. Allt roligt du säger och gör. Hur otroligt charmig du är när du försöker härma pappas och mitt sätt att prata och sätter händerna på höfterna för att markera hur bestämd du är. Och hur framåt du är, inte rädd för någonting. Du har nog inte ens ordet blyg i din värld. Som häromdagen när vi hade lovat dig att köpa en ny leksak. Du valde en polisbil, sa med bestämd ton- Pappa betala, och marscherade fram till disken och slängde upp bilen framför den förvånade expediten som började gapskratta. Nej, rädd det är du definitivt inte. När du kom så förändrade du hela min värld. Det finns ingenting bättre än när du skrattar så du kiknar, eller när du kramas som bara du kan. Du är som en liten virvelvind med en enorm energi och en vilja av sten, får du inte som du vill så blir det en fight. Och även om det finns dagar som tar kål på din mor så älskar jag när du virvlar fram. Min önskan för dig är att du alltid ska känna att du får vara precis som du är. För du är fantastisk min älskade unge, med dina vilda blonda lockar. Du är egensinnig. Ingen följare utan en ledare. Du är redan så stor och stark, större än de flesta i din ålder, vilket ibland inte är en fördel när folk tar dig för att vara äldre. Men, jag är inte orolig för jag vet att du kommer att kunna hantera det. Till och med jag glömmer ju ibland bort att du bara är 2 år. Ibland vill jag stoppa tiden och för alltid ha dig i en liten ask, precis som du är nu. Min fina skatt. Mamma älskar dig.

SNART..

Kommer Bilder på mitt bänkprojekt.

V 34!!!

Idag går jag in i vecka 34!!! Wohooooooo!!

Inte så jätte långt kvar nu och vi har inte ens köpt en vagn. Ve och fasa.

Vi måste ju ha en dubbelvagn men jag har liksom förträngt det.

Sedan funderar jag även på att köpa ett babynest som man kan ha i sängen. 

Tänk att jag ska få en till sån här. 

KÄNSLORNA PÅ UTSIDAN

Så sitter man här och storbölar igen. Hormonerna är utanpå kroppen. Jag kan verkligen inte läsa om sorgliga saker just nu, speciellt inte om det handlar om barn. Men ändå gör jag det och här sitter jag och hulkar vid matbordet. Den artikeln jag läste handlade om överbelastningen i sjukvården och hur det resulterat i att en liten pojke dog - av blodförgiftning.
Jag kan inte för mitt liv förstå hur man kan skära ner så mycket inom sjukvården. De här människorna kan innebära skillnaden mellan liv och död för någon annan och ändå skärs det ner och ner. Jag tycker att den utförsäljning och privatisering av sjukvården och skolan som pågått nu är helt åt skogen fel. Dessa områden ska enligt min åsikt inte vara vinst drivande. Man ska inte låta äldre människor få gå runt i samma blöja en hel dag för att spara in på kostnader. Det är vidrigt. Vad formar det för anställda om man hela tiden måste tänka på kostnadseffektiviteten inom ett vårdyrke? Var är empatin? För första gången i mitt liv så vet jag inte vad kommer att rösta på i nästa val. Jag har alltid lutat mer åt blått än rött och gör nog det i många frågor fortfarande, men inte när det kommer till skola och sjukvård. om jag visste att den skatten jag betalar gick oavkortat till skolan och sjukvården så har jag inga som helst problem med att betala den eller att den till och med höjs. Tyvärr verkar det inte vara så. Men vad är alternativet? Att allt säljs ut och privatiseras? Det kan jag inte skriva under på heller.
Dags att läsa igenom parti programen.

KÖKSDETALJER & SÅNT

 Ville ha en pastellig löpare till bordet. Men det gick inte att finna någonstans.

Så när jag gick in på nyöppnade Urbancollection på Drottninggatan som drivs av bland annat gulliga Malin så hittade jag de här tabletterna i typ gummi!?

Och det var exakt vad jag letat efter i färg och stilväg så nu får dem utgöra en "duk" på mitt köksbord.

Sen i övrigt så har jag gjort lite dagliga loppisfynd. Bor farligt nära en.

En tjusig tekanna och en härlig skål.

Och idag har jag behövt mitt kaffe kan jag meddela. Var kommer all denna trots som 2-åringar besitter ifrån?? Fick besök av Vincents kusiner och deras farmor på eftermiddagen och det räddade mig.

Trevligt sällskap och två som lekte helt slut på mini. 

Den där förbenade bänken har jag inte ens börjat med än.

Ska få låna en slipmaskin ikväll och sen får jag väl dokumentera arbetet så det blir gjort nån gång.

GOING FISHING!

Kan jag åka och fiska efter jobbet??
Min första tanke-  är du helt dum i huvudet? Fiska my ass. Jag säger syrligt- Ja men visst älskling åk du, jag har bara skitont typ exakt överallt.
Men vad gör man inte för husefriden.
Sist fick han en gös. Ska vara en dyr fisk har jag hört, synd att jag inte alls vet hur man tillagar den.
/ Mvh surgravidot.

DET ORÄTTVISA LIVET

Såg precis på facebook att en väldigt ytligt bekant till mig förlorade sin dotter för ett år sedan, precis efter förlossningen. Att förlora något man känt inom sig och gått och burit på i nio månader och planerat livet för måste vara det värsta som kan hända en människa. Inte direkt bra tajming för mig att läsa om det nu när hormonerna sprutar och man själv ska få en nyfödd snart. Man är ju alltid så jäkla rädd. För allt. Sedan jag blev mamma så har saker som jag inte ens tänkt på som farliga förut blivit potentiella dödsfällor. Dom där tankarna som kan göra en galen om man tänker för mycket på dem dyker upp flera gånger per dag, och när de gör det så kan jag inte andas för jag kan inte föreställa mig livet utan den där blonda lintotten. Jag har satt upp regler för mig själv, jag får inte gå in i mina katastrof tankar för då skulle de ta över och jag skulle inte orka leva med det. Så jag sätter stopp.
Jag läste en artikel av cancersjuke Kristian Gidlund idag i Aftonbladet om hans syn på det land och den värld han är påväg att lämna, och när jag läst klart den så kände jag bara hopplöshet. Jag vet att uppmaningen i den var att få folk att få upp ögonen och agera men effekten blev liksom inte riktigt den- för mig iallafall. När man har barn och får barn så kan man inte leva med tanken om att framtiden är svart. Det går inte. Då väljer jag istället att göra som Jan Eliasson vars sommarprat inspirerade mig något otroligt. Att kämpa för en bättre värld för våra barn och barnbarn. Han uppmanade till en solidaritetskampanj för både människor, djur och natur. Han är där, där det brinner och släcker bränder och medlar mellan människor. Han ser människors lidande på nära håll och har ändå hoppet kvar. Jag vet inte hur det är möjligt men det gav iallafall mig styrka att inte bara se mörkret utan att faktiskt göra något. En person kan inte göra allt - men alla kan göra något. Så även om jag ofta bara vill lägga mig ner och gråta i en hög för att livet är så jäkla orättvist för så många människor så ska jag försöka kämpa emot orättvisorna istället. Just nu gör jag det genom att lära mina barn bra värderingar. Jag tror att det viktigaste man kan lära sina barn är människors värde och att ha empati. Jag är verkligen inte perfekt på den fronten själv men jag jobbar på det.

VAD JAG LÄNGTAR EFTER JUST NU..

Ett iskallt glas Champagne!

Det här är min förlossningsskumpa. Det första glas jag kommer ta när bebisen kommit. 

När det blir vet man aldrig, men den väntar på mig.

Härinne ligger lillebror.

Blir det en liten V, en liten A, eller en liten N. Det återstår att se.

Jag hänger med den här.

Man får anstränga sig för att hänga med i hans tempo.

Underbara unge.