OTREVLIGA GUBBAR!

Jag träffade just den otrevligaste mannen (gubben) som någonsin existerat tror jag. Ibland undrar jag verkligen var människors oprovocerade ilska kommer ifrån som dom tar ut på människor som verkligen inte förtjänar det. Usch! Vidrigt är vad det är. Jag blir alldeles matt faktiskt. Man får ju verkligen inte hopp om mänskligheten och människor medkänsla och solidaritet när man träffar den där typen. Och oftast, nu generaliserar jag, men de jag råkat ut för är oftast gubbar i 50-60 års åldern. Kan dra historien sen. Herregud.

PÅ EN BABYSHOWER

 Hahaha! Den här bilden är så rolig. Man ser så rolig ut i slutet när man är gravid, allt är liksom svullet på nåt sätt. Jag tycker det är så konstigt att se bilder på mig själv med en mage. Jag hajar till varje gång. 

Här är jag iallafall på min kompis Hannas babyshower och håller i Rebeckas lilla Chanel. Jag hade även försökt mig på nån ny typ av frisyr.. inte helt lyckat. 

Bilder snodda från fina Becca som hade gjort så himla fint i sitt helt perfekta hem.

FYND

Vincent den lille stackarn har fått dras med sin fula Ikea barnstol alldeles för länge. Ni vet den där i plast med ett bord framför. Jag har bara strö kollat efter en ny på både blocket och i affärerna och häromdagen så snubblade jag typ bokstavligen över den här urfina stolen. Agam från Ikea. Den finns inte i deras sortiment längre och de jag har hittat på blocket har legat mellan 300-500 kr! Jag gav ynka 50! Ett fynd eller vad. Tycker den är så fin. Ryggstödet var lite löst men eftersom jag har en händig karl så var det fixat på 10 minuter. Hittade även en ny bebisstol som var så fin. Håller på och slipar den nu. Så färdigt reslutat kommer sen.

 Fina Agam!

Snart är även den här i hamn.

AURORA

Mycket besök på olika instanser nu. Idag har jag varit på Aurora samtal. Det var väl inget jag direkt kände att jag behövde, meeen eftersom jag kommer att få en planerad igångsättning this time around så tyckte läkaren att jag skulle gå och prata ut om min förra förlossning och rädslorna inför den kommande. Och, det var faktiskt väldigt skönt så här med facit i hand. Att bara få sitta och prata om allt med en utbildad barnmorska och fråga precis vad jag ville och dessutom få en massa pepp gjorde faktiskt underverk med mina nerver. Jag fick lite uppgifter av henne som jag ska "öva" på och hon fick in i mitt huvud hur viktigt det är att man har en strategi när man ska föda barn. Sen det där med tankarna, man måste fokusera på det positiva. Alltid lättare att göra det motsatta. Jag kände mig iallafall lättad när jag gick därifrån. Ungefär samma känsla som när jag träffade läkaren som lovade mig en planerad igångsättning den här gången. Jag är så lycklig att jag slipper gå över tiden. Den 9 September ska jag på min första koll. Helt plötsligt känns det som att tiden rasar iväg. Hjälp!

BARNMORSKAN

Idag när jag var hos barnmorskan så sa hon att lilleplutt har fixerat sig nu. Det kan förklara varför jag har haft så jäkla ont neråt. Jag har trott att det varit foglossning men då kanske det inte är det iallafall. Hoppas hoppas. Hon sa även att magen sjunkit. Jag har inte märkt det alls nästan, förutom att det blivit lite lättare att andas. Åh inte långt kvar nu. Jag längtar så jag blir galen. Var på en babyshower i Söndags som även innehöll några små bebisar som jag fick gosa med och det kändes så sjukt att snart så håller man i en liten skrutt som är ens egen.

BÄNKEN

Jag glömde såklart att fota bänkens ursprungsskick. Den var inte fin. Tänk er en mörkare lite gulare träyta. Första bilderna är alltså efter att vi slipat den ordentligt.

 Den slipade ytan. Den blev väldigt ljus efter slipningen.

Et Voila!! Det färdiga vit betsade resultatet.

Nu återstår en dyna med något härligt tyg och ev några kuddar.

Jag gillar den. Min lilla bänk.

VINCENT JOHAN EKMAN

Jag tänker att jag vill filma dig mer, för att minnas alla stunder. Allt roligt du säger och gör. Hur otroligt charmig du är när du försöker härma pappas och mitt sätt att prata och sätter händerna på höfterna för att markera hur bestämd du är. Och hur framåt du är, inte rädd för någonting. Du har nog inte ens ordet blyg i din värld. Som häromdagen när vi hade lovat dig att köpa en ny leksak. Du valde en polisbil, sa med bestämd ton- Pappa betala, och marscherade fram till disken och slängde upp bilen framför den förvånade expediten som började gapskratta. Nej, rädd det är du definitivt inte. När du kom så förändrade du hela min värld. Det finns ingenting bättre än när du skrattar så du kiknar, eller när du kramas som bara du kan. Du är som en liten virvelvind med en enorm energi och en vilja av sten, får du inte som du vill så blir det en fight. Och även om det finns dagar som tar kål på din mor så älskar jag när du virvlar fram. Min önskan för dig är att du alltid ska känna att du får vara precis som du är. För du är fantastisk min älskade unge, med dina vilda blonda lockar. Du är egensinnig. Ingen följare utan en ledare. Du är redan så stor och stark, större än de flesta i din ålder, vilket ibland inte är en fördel när folk tar dig för att vara äldre. Men, jag är inte orolig för jag vet att du kommer att kunna hantera det. Till och med jag glömmer ju ibland bort att du bara är 2 år. Ibland vill jag stoppa tiden och för alltid ha dig i en liten ask, precis som du är nu. Min fina skatt. Mamma älskar dig.

SNART..

Kommer Bilder på mitt bänkprojekt.

V 34!!!

Idag går jag in i vecka 34!!! Wohooooooo!!

Inte så jätte långt kvar nu och vi har inte ens köpt en vagn. Ve och fasa.

Vi måste ju ha en dubbelvagn men jag har liksom förträngt det.

Sedan funderar jag även på att köpa ett babynest som man kan ha i sängen. 

Tänk att jag ska få en till sån här. 

KÄNSLORNA PÅ UTSIDAN

Så sitter man här och storbölar igen. Hormonerna är utanpå kroppen. Jag kan verkligen inte läsa om sorgliga saker just nu, speciellt inte om det handlar om barn. Men ändå gör jag det och här sitter jag och hulkar vid matbordet. Den artikeln jag läste handlade om överbelastningen i sjukvården och hur det resulterat i att en liten pojke dog - av blodförgiftning.
Jag kan inte för mitt liv förstå hur man kan skära ner så mycket inom sjukvården. De här människorna kan innebära skillnaden mellan liv och död för någon annan och ändå skärs det ner och ner. Jag tycker att den utförsäljning och privatisering av sjukvården och skolan som pågått nu är helt åt skogen fel. Dessa områden ska enligt min åsikt inte vara vinst drivande. Man ska inte låta äldre människor få gå runt i samma blöja en hel dag för att spara in på kostnader. Det är vidrigt. Vad formar det för anställda om man hela tiden måste tänka på kostnadseffektiviteten inom ett vårdyrke? Var är empatin? För första gången i mitt liv så vet jag inte vad kommer att rösta på i nästa val. Jag har alltid lutat mer åt blått än rött och gör nog det i många frågor fortfarande, men inte när det kommer till skola och sjukvård. om jag visste att den skatten jag betalar gick oavkortat till skolan och sjukvården så har jag inga som helst problem med att betala den eller att den till och med höjs. Tyvärr verkar det inte vara så. Men vad är alternativet? Att allt säljs ut och privatiseras? Det kan jag inte skriva under på heller.
Dags att läsa igenom parti programen.

KÖKSDETALJER & SÅNT

 Ville ha en pastellig löpare till bordet. Men det gick inte att finna någonstans.

Så när jag gick in på nyöppnade Urbancollection på Drottninggatan som drivs av bland annat gulliga Malin så hittade jag de här tabletterna i typ gummi!?

Och det var exakt vad jag letat efter i färg och stilväg så nu får dem utgöra en "duk" på mitt köksbord.

Sen i övrigt så har jag gjort lite dagliga loppisfynd. Bor farligt nära en.

En tjusig tekanna och en härlig skål.

Och idag har jag behövt mitt kaffe kan jag meddela. Var kommer all denna trots som 2-åringar besitter ifrån?? Fick besök av Vincents kusiner och deras farmor på eftermiddagen och det räddade mig.

Trevligt sällskap och två som lekte helt slut på mini. 

Den där förbenade bänken har jag inte ens börjat med än.

Ska få låna en slipmaskin ikväll och sen får jag väl dokumentera arbetet så det blir gjort nån gång.

GOING FISHING!

Kan jag åka och fiska efter jobbet??
Min första tanke-  är du helt dum i huvudet? Fiska my ass. Jag säger syrligt- Ja men visst älskling åk du, jag har bara skitont typ exakt överallt.
Men vad gör man inte för husefriden.
Sist fick han en gös. Ska vara en dyr fisk har jag hört, synd att jag inte alls vet hur man tillagar den.
/ Mvh surgravidot.

DET ORÄTTVISA LIVET

Såg precis på facebook att en väldigt ytligt bekant till mig förlorade sin dotter för ett år sedan, precis efter förlossningen. Att förlora något man känt inom sig och gått och burit på i nio månader och planerat livet för måste vara det värsta som kan hända en människa. Inte direkt bra tajming för mig att läsa om det nu när hormonerna sprutar och man själv ska få en nyfödd snart. Man är ju alltid så jäkla rädd. För allt. Sedan jag blev mamma så har saker som jag inte ens tänkt på som farliga förut blivit potentiella dödsfällor. Dom där tankarna som kan göra en galen om man tänker för mycket på dem dyker upp flera gånger per dag, och när de gör det så kan jag inte andas för jag kan inte föreställa mig livet utan den där blonda lintotten. Jag har satt upp regler för mig själv, jag får inte gå in i mina katastrof tankar för då skulle de ta över och jag skulle inte orka leva med det. Så jag sätter stopp.
Jag läste en artikel av cancersjuke Kristian Gidlund idag i Aftonbladet om hans syn på det land och den värld han är påväg att lämna, och när jag läst klart den så kände jag bara hopplöshet. Jag vet att uppmaningen i den var att få folk att få upp ögonen och agera men effekten blev liksom inte riktigt den- för mig iallafall. När man har barn och får barn så kan man inte leva med tanken om att framtiden är svart. Det går inte. Då väljer jag istället att göra som Jan Eliasson vars sommarprat inspirerade mig något otroligt. Att kämpa för en bättre värld för våra barn och barnbarn. Han uppmanade till en solidaritetskampanj för både människor, djur och natur. Han är där, där det brinner och släcker bränder och medlar mellan människor. Han ser människors lidande på nära håll och har ändå hoppet kvar. Jag vet inte hur det är möjligt men det gav iallafall mig styrka att inte bara se mörkret utan att faktiskt göra något. En person kan inte göra allt - men alla kan göra något. Så även om jag ofta bara vill lägga mig ner och gråta i en hög för att livet är så jäkla orättvist för så många människor så ska jag försöka kämpa emot orättvisorna istället. Just nu gör jag det genom att lära mina barn bra värderingar. Jag tror att det viktigaste man kan lära sina barn är människors värde och att ha empati. Jag är verkligen inte perfekt på den fronten själv men jag jobbar på det.

VAD JAG LÄNGTAR EFTER JUST NU..

Ett iskallt glas Champagne!

Det här är min förlossningsskumpa. Det första glas jag kommer ta när bebisen kommit. 

När det blir vet man aldrig, men den väntar på mig.

Härinne ligger lillebror.

Blir det en liten V, en liten A, eller en liten N. Det återstår att se.

Jag hänger med den här.

Man får anstränga sig för att hänga med i hans tempo.

Underbara unge.

DET DUGGAR TÄTT MELLAN INLÄGGEN.

Sommaren och tröttheten tar tiden.
Just nu befinner jag mig i V.33. Det går stadigt framåt.
Min karls semester är slut för den här gången så nu är jag själv med lilleman igen. Det ska nog gå bra- hoppas jag. Han börjar förskolan igen om ett tag och då får jag chans att vila när han är där några timmar. Jag är inne i nån typ utav "boa" fas men den innefattar inte bakning och sånt utan mer inreda lägenheten så att jag trivs när bebis nr 2 kommer. Just nu är det en bänk som ska göras om till hallen så idag ska jag inhandla en slipmaskin och färg och gå lös på den. Det är planen iallafall. Ska försöka vara liiite mer aktiv här också.

 Köket tar form.

Moi på födelsedagsmiddag för älskling, där var jag i v31.